En plats att designa. Lövuddens södra fasad med spaljerade päronträd och solcell.

En plats att designa. Lövuddens södra fasad med spaljerade päronträd och solcell.

Genomgången av hur en permakulturdesign kan gestalta sig fortsätter nu med själva designarbetet. I ett tidigare kapitel ”PERMAKULTUR ETT” redogjordes för hur en plats undersöks och analyseras med åtgärderna behovsanalys, vild design, platsanalys samt genom analys av materiella och mänskliga resurser. I den här texten kommer det att beskrivas några viktiga principer och designverktyg under rubrikerna: Zoner, sektorer, stacka, element & funktion, kopplingar, gränszoner, mönster och orörda ytor. Principerna element & funktion samt kopplingar finns dessutom beskrivna mera i detalj som fördjupande texter i detta kapitel.

Optimering
Allmänt kan sägas att huvuduppgiften för alla designverktygen är att optimera använd yta och volym och syftet är att med minimal insats få ut maximalt med nytta. Vad som ska optimeras blir givetvis beroende av sådant som behovsanalysens resultat och mål, platsens förutsättningar, existerande tid och pengar, önskvärd eller möjlig energianvändning, samt tillgängliga kunskaper och resurser.

Som ett exempel på hur tänkande kring optimering kan frigöra eller uppenbara möjligheter tar vi en enkel byggnad vid mitt fritidshus Lövudden. Byggnaden ifråga är ett mycket vanligt konstruerat uthus som fungerar som snickarbod, vedbod, förvaring för trädgårdsredskap och annan allmän förvaring. Huset är indelat i två rum genom en mellanvägg av stående brädor och rummen har separata ingångar. Detta ger två huvudsakliga rumsvolymer samt ett antal inre och yttre ytor. De inre väggytorna är 8 stycken och de inre takytorna är 4 stycken (två i varje rum). Det finns två golvytor. De yttre väggytorna är 4 stycken och de yttre takytorna är 2 stycken. Det är viktigt att tänka på att hus, men också andra saker alltid har både en insida och en utsida. Alla dessa volymer och ytor kan användas till många olika saker.

När jag tänkt kring detta hus har tanken ibland gått till leksaker som mina barn hade ett tag. En av leksakerna kallades för ”Transformers”. Dessa var ofta något slags fordon i plast som kunde vecklas ut till en flygande rymdfarkost eller en krigsrobot. Ett hus kan ges en karaktär av transformers genom fasta eller tillfälliga ut- eller tillbyggnader som använder husets redan existerande vägg- eller takytor som utgångspunkt. Genom att införa mellanväggar eller loft kan på liknande sätt byggnadens inre optimeras.

Verkstad och förråd med en av tillbyggnaderna och upphängning på väggyta.

Verkstad och förråd med en av tillbyggnaderna och upphängning på väggyta.

Byggnadens norrsida fungerar som upphängningsplats för stegar samt till stående eller hängande förvaring av större metallföremål. Vid byggnadens östsida förvaras nyhuggen ved under ett mindre skärmtak. Där sker också ved- och virkeshantering med uppsågning, vedklyvning samt återbruk av begagnat virke. Åt väster byggs ett nytt vedförråd under ett större skärmtak. Vid söderväggen finns i skrivande stund en tillfällig sommarverkstad under en uppspänd presenning. Här kommer ett kreativt växthus att byggas på en enkel gjuten grundmur. I växthuset som kommer att ha tak av kanalplast och väggar av begagnade fönster blir det plats för hyllor med arbetsmaterial för konstskapande, arbetsplatser och sittplatser samt en plantskola för drivning av växter. En liten vedkamin kan ge tillskottsvärme under tidig vår och sen höst. Huset blir en levande varelse som transformeras efter behov och årstid.

Karta och verklighet
Som alltid med teori är det uppenbart att teori endast är en förenklad beskrivning av verkligheten och att den inte alltid ska tolkas bokstavligt. Teorin som i det här fallet består av några redskap eller principer för analys, tänkande och design måste alltid anpassas till den rådande och aktuella situationen. Ta allt i kritiskt beaktande och tänk särskilt noga kring hur teorin kan gestalta sig och få ett praktiskt och fungerande uttryck på just din plats i livet eller på någon annan plats du har i uppgift att designa.

Mall och process
Kapiteltexterna i den här boken följer en designmall där analys och design är till synes åtskilda. Detta ska inte tolkas bokstavligt för i verkligheten är det oftast svårt att skilja dem åt. Designverktygen kan också användas för att göra en analys av en plats som ska förändras och tydliggör då de brister som finns på platsen. Åtskillnaden finns för att visa på att det är till stor hjälp att göra en ordentlig analys först innan design och en omskapande process startar. I själva verksamheten kan sedan processen hållas levande genom att analys och design växelvis avlöser varandra.

Ett exempel på hur permakulturens designprocess kan beskrivas har gjorts i ”ordet” OBREDIMET vilket på engelska utläses som Observation, Boundaries, Resources, Evaluation, Design or Decisions, Implementation, Maintenance or Monitoring, Evaluation and Tweaking. På ren och skär svenska kan det bli OBRUDISUM vilket utläses som Observation, Begränsningar, Resurser, Utvärdering, Design eller Beslut, Implementering, Skötsel, Utvärdering och Modifiering.

Kökskompostens placeras  i förhållande till kök, odlingar, jordbearbetning och avstånd.

Kökskompostens placeras i förhållande till kök, odlingar, jordbearbetning och avstånd.

Zoner – närhet, avstånd och intensitet
Tänk en piltavla eller ett tvärsnitt genom en stam och du har en schematisk bild av ett zonsystem. Tänk dessutom bort att zonlinjerna måste ha cirkelns form. Tänk vindlande höjdkurvor på en karta. Att zonindela har som syfte att placera föremål, designelement och verksamheter på ett eller flera lämpliga avstånd till ett centrum som t.ex. kan vara ett bostadshus. Zonerna har olika grader av intensitet av närvaro, aktivitet och resursutnyttjande.

Den förenklade principen är att sådant som besöks eller används ofta ska ligga närmare centrum. Färska örter till matlagningen placeras med detta tänkande i zon 0 eller zon 1 och inte i zon 5. Andra örter för matlagning kan vara placerade i zon 4 då de kanske insamlas en gång om året för att sedan torkas och placeras i zon 0 (kryddskåpet i köket). En sådan ört kan vara bladen av pors som är ett alternativ till lagerblad.

Är din plats en lägenhet i staden blir själva lägenheten zon 0 och uteplats eller gård blir zon 1. Därefter kan staden zonindelas efter hur du använder den. Utmaningen i en stad blir att finna de saker du behöver på “rätt” avstånd och/eller att omskapa din stadsmiljö efter din optimala zonindelning. Dina äppleträd i zon 2 kan växa hos vänners trädgårdar eller på offentliga platser i din närhet. Naturområden med varierande grad av vildhet får tjäna som representanter för zon 4 och 5.

Frukosthallonen placeras nära huset vid den  dagliga morgonrutten. Andra hallon kan finnas på platser längre bort.

Frukosthallonen placeras nära huset vid den dagliga morgonrutten. Andra hallon kan finnas på platser längre bort.

Som exempel använder jag den generella och ursprungliga zonindelningen för permakultur (en skapligt självförsörjande gård) och den zonindelning som finns vid mitt fritidshus och du får tänka om de praktiska uttrycken till din plats. När zonindelningen “satt sig” någorlunda under designens förlopp kan de förmodligen ganska flytande zongränserna ritas ut på en karta över platsen eller området. En zonindelning är inte statisk, eller en gång för alla given utan förändras över tiden och reagerar dynamiskt på olika slags inre och yttre förändringar.

Zon 0: Hus, bostad, kök och anslutna rum.
Zon 0 vid min plats består av bostadshus, både det inre i huset och den utåtriktade gränsytan (ytterväggarna och tak) inklusive dess omedelbara närhet.

Zon 1: Köksträdgård och trädgård. Mycket aktivitet, intensivt bruk och hög närvaro.
Zon 1 hos mig innefattar platser och verksamhet kring huset såsom uteplatser och sittplatser, bärgård, köksträdgård och växthus, kompostbehållare och utedass, jordkällare, verkstad, vedbod och förråd.

Zon 2: Fruktträdgård, mindre husdjur och stapelgrödor.
Zon 2 hos oss består av en skogsträdgård längs med sydvästra, västra och nordvästra kanten på tomten. På andra platser kan denna zon vara delar av trädgården eller områden som inte besöks varje dag.

Zon 3: Kommersiella grödor, större odlingar, spannmål, vallväxter, extensiva planteringar, dammar och större mängder boskap på betesmark. 
Zon 3 vid vårt hus består eller skulle kunna bestå av närliggande markområden som jag lånar eller arrenderar av bonden på Hägerstad gård. Där kan större mängder av grönsaker, rotfrukter och spannmål odlas. Här finns också plats för vissa djur som bin och höns.

Tappning av björksav sker en gång om året och björkarna kan därför befinna sig på längre avstånd.

Tappning av björksav sker en gång om året och björkarna kan därför befinna sig på längre avstånd.

Zon 4: Extensivt skötta naturomgivningar, skogar och våtmarker med skogsbruk, insamling av bär och svamp och skörd av träd till virke och ved.
Zon 4 vid Lövudden innefattar ett stort område som är tillgängligt på grund av den unika svenska allemansrätten. Dels är det skogen, betesmarker och andra mer eller mindre kultiverade områden samt den flikiga sjön Vindommen som erbjuder upplevelser och mängder av resurser. Vårt skogsbruk där vi kan få fram ytterligare ved och timmer till egen virkesproduktion har vi hos vänliga grannar som vi i utbyte hjälper med kunskap och arbetsinsatser.

Zon 5: Vild natur och orörda naturliga system som ekologisk referens. 
Zon 5 i vår närhet består av ”orörda” och naturligt fungerande system för studier och lärdom av naturens och kulturens processer. Ett antal naturskyddade områden, bl.a. en urskog får representera det mest vilda i vår omgivning.

Zoner och sektorer i dynamisk samverkan.

Zoner och sektorer i dynamisk samverkan.

Sektorer – genomskärningar av zonsystemet
Sektorer är företeelser eller händelser som skär radiellt eller tangentiellt genom zonsystemet och stör den sköna harmonin du tänkt ut i den mysiga stugvärmen alternativt skapar mer komplexa möjligheter. Det kan vara sådant som klimat, vindförhållanden, sol och skugga, varma och kalla områden, siktlinjer, transport- och kommunikationsleder, byggnader och konstruktioner, naturformationer och vattenförekomster, den vilda naturen, elektromagnetiska fält och kraftlinjer, föroreningar av olika slag såsom radon, kemikalier, radioaktivitet, buller och lukter, människans psykosociala beteende, kriminalitet, samt politik, ekonomi och andra makter.

Önskan om fri sikt mot en sjö påverkar t.ex. vilken höjd det kan vara på växtligheten i zon 2. Olika områden med varierande ljus- och temperaturförhållanden kan hindra eller tillåta designelement i de olika zonerna. Förekomsten av vatten på en plats kan beroende på inställning ses som problem eller möjligheter, men i vilket fall är det alltid något att hantera på ett bra sätt. Vilda djur ses ofta som ett problem, men djuren bär alltid med sig ett budskap att tolka och förstå. Det finns många sätt att bemöta djurens närvaro och det finns alternativ till dödandet.

I det här sammanhanget kommer jag att tänka på en historia. En person kommer gående längs en väg och ser några andra personer som kryper omkring på marken kring en gatlykta. Kvinnan frågar vad de gör och en yngre man svarar att de letar efter en borttappad guldring. Kvinnan erbjuder sig att hjälpa till och letar tillsammans med de andra ett tag, men frågar efter en stund en äldre kvinna var ringen egentligen tappades. Då pekar kvinnan ut i gräset en bit bort från vägen. Men varför letar ni då här? Det är ljusare här blir svaret.

Jag tycker det här är en historia med flera djupa betydelser, varav en av särskild betydelse för en som arbetar med permakultur. Visserligen har den inte alla rätt, men tänkandet är bra även om handlingen just i det här fallet inte är synkroniserad. Poängen är att göra rätt sak vid rätt tillfälle, att placera rätt sak vid rätt plats och att vara uppmärksam på alla företeelser som erbjuds på en plats och att använda dem på ett relevant och effektivt sätt. Det gäller att låta sig falla in i de strömmar eller kretslopp av energier och resurser som lever på platsen där du själv lever och är verksam.

Det är lämpligare att bära in ved på dagen när det är ljust än när det har blivit mörkt. Ska du studera stjärnhimmelen är det dock mörkret som passar bäst. Det fungerar bäst att gå på vattnet när det är fruset. Gräv en damm där det redan är fuktigt och står vatten. Placera en jordkällare i en norrsluttning. Bygg ett arbetsbord där dagsljuset strömmar in då du tänker arbeta. Uteplatser och sittplatser anpassas till olika årstider, tider på dygnet och vindförhållanden. Visst låter det bra och självklart, men se dig omkring i ditt eget liv och ut i samhällskulturen och du ska upptäcka att väldigt många företeelser försöker rulla uppför backarna istället för att glädjefullt åka utför dem.

En av de påbörjade dammarna på Lövudden. Den här grävd där det redan fanns stående vatten.

En av de påbörjade dammarna på Lövudden. Den här grävd där det redan fanns stående vatten.

Med begreppet sektorsattityd menar jag en kreativ förmåga att se de existerande sektorerna i största möjliga mån som tillgångar och möjligheter istället för som problem. En öppen och förlåtande attityd till sektorernas förekomst och intåg kan sätta igång oväntade och konstruktiva händelsekedjor som denna daterad tisdagen den 6 juni 2013 på Lövudden.
Tack vare den starka och varma solen sökte jag skuggan. Tack vare den svala och sköna skuggan städade jag undan en hög med diverse ”metallskrot” som placerades på en bättre plats. Tack vare detta arbete behövde jag få undan en rostig liten tunna och tre utrangerade små klotgrillar som fåtts som gåvor av grannen. Tack vare detta fick jag odlingsbehållare för persilja, dill, ätliga blommor och lejongap vid entréträdgården. Tack vare detta kanske världen blev lite bättre?

Stacka – design i flera dimensioner
Att stacka innebär att designa i flera dimensioner och några andra ord som kan fånga in begreppet är trava, stapla och nivågruppera eller skikta. Ett modernt fenomen som belyser begreppet är sättet att ordna inkommande flygplan till en flygplats när det har blivit ont om plats på själva marken. Flygplanen sätts då i ett kösystem och ordnas i olika nivåer i höjdled där de får cirkla omkring i väntan på landningstillstånd. Detta kallas med en yrkesterm för att stacka flygplanen. Man kanske också kan säga att man i en stor stad stackar människor och verksamheter genom att placera dem i höga hus, liksom myrorna har sina myrstackar.

Tänk alltså i flera dimensioner, både horisontellt och vertikalt. Vid odling handlar det då om att utveckla den vertikala aspekten med klätterväxter, spaljering och uppstamning av träd och buskar, att använda väggar, hyllor och ställningar. Saker kan stackas nerifrån och upp men också uppifrån och ned genom upphängningsanordningar och odling i hängande behållare.

Det går också att stacka genom att använda den fjärde dimensionen, dvs. tiden. Exempel på detta är att utsträcka bruket av lokaler och andra platser över tiden, så att samma plats används till olika saker och av olika människor, fast vid olika tidpunkter. Inom odling är samodling och följdgrödor exempel på att stacka över tiden.

Även en hängmatta kan ha många funktioner som vila, lek, gymnastik, förvaring och symbol.

Även en hängmatta kan ha många funktioner som vila, lek, gymnastik, förvaring och symbol.

Element och funktion – multifunktionalitet och resiliens
Varje designelement ska ha många funktioner och varje funktion ska säkerställas av flera element. En tumregel brukar vara att varje element ska ha tre funktioner och att varje funktion ska säkerställas av tre element. Ett element kan vara ett fruktträd med huvudfunktion att ge ätbar frukt. Andra funktioner för trädet kan vara skugga, plats för fågelholk, klätterträd, torkställning och ved. En funktion kan vara dricksvatten och olika element som ger detta kan vara egen brunn, källa i skogen, bra relation med grannar och insamling av regnvatten.

Kopplingar – gynnsamma samband och tillhörighet
Varje fysiskt föremål, företeelse eller egenskap i ett permakultursystem finns alltid i ett sammanhang, de har sam- och tillhörighet. Det gäller att använda sig av platsens resurser och energiströmmar på ett multieffektivt sätt. Mångfald och myller av gynnsamma samband dvs. kopplingar eftersträvas. Livsväven ska vara mångtrådig. Genom att använda sig av begreppen kopplingsschema, centralelement och kopplingselement kan kopplingsgraden på en plats analyseras och därmed också förtätas. Genom att välja ut en “sak” t.ex. en odlingslåda (centralelement) och på ett papper rita in alla saker som går till odlingslådan i ovandelen på papperet och allt som kommer från odlingslådan i nederkant (kopplingselement), kan lådans många kopplingar synliggöras (kopplingsschema). Alla kopplingsscheman visar tillsammans en mycket komplex och nästan komplett bild av platsens liv. Finns det för få kopplingar ska designarbetet leda till fler och oftast är det bra och önskvärt om kopplingarna finns i närmiljön.

Kopplingsschema för en odlingslåda.

Kopplingsschema för en odlingslåda.

Gränszoner – övergångar och mångfaldsstråk
Detta är ett begrepp hämtat från ekologin. I naturen är de platser där olika biotoper möter varandra fyllda av mångfald och en stor produktivitet. Några sådana exempel är skogsbrynet, diket och vägrenen, stranden och dammens kanter. Målet med en design är ofta att skapa många och rumsligt omfattande gränszoner och därmed öka områdets mångfald och produktionsförmåga. I många fall tänker vi tvärtom exempelvis när det gäller energi där det optimala är en volym med minsta möjliga yta (klotet). Här ska vi tänka mycket yta och då särskilt kontaktyta mellan olika företeelser. Dammen du gräver ska inte vara cirkelrund utan ha kanter som vindlar hit och dit med maximal strandlinje som mål. Stigen genom skogsträdgården ska inte vara rak utan slingrande hit och dit. Ett enkelt (tanke)experiment kan vara att släppa ner en stor sten på en för övrigt väldomesticerad gräsmatta (varför inte vid hål 7 på närmaste golfbana). Studera vad som händer under ett års tid helt enkelt och dra dina egna slutsatser.

I några fall kan vi använda förståelsen för vad en gränszon är och istället göra tvärtom för att uppnå ett önskat mål. Genom att minimera sträcka eller yta kan vi minska mångfalden och därmed undvika vissa problem. En odlingsbädd som har en maximal kantlinje i förhållande till sin yta uppmuntrar till att många olika växter, som vi ibland kallar för ogräs, kan etablera sig där och det kanske vi inte alltid önskar.

Början till en dome, ett enkel och stark konstruktion som ger stor volym.

Början till en dome, ett enkel och stark konstruktion som ger stor volym.

Mönster – principer för problemlösning
Mönster kan beskrivas som beprövade lösningar på gemensamma problem. Det kan hjälpa att tänka på “mönster” som ett annat ord för “ett problem vi har sett förut “. Ju fler människor som löser samma problem desto mer sannolikt är det att de kommer fram till ungefär samma bra principiella lösningar. Det blir inte identiska lösningar på något sätt, men lösningar som har tillräckligt mycket gemensamt för att man börjar ana mönster. Det ska gå att anpassa lösningen till människors speciella situation, med de resurser som finns tillgängliga för dem. Genom att studera hur människor genom historiens gång har ordnat grundläggande behovstillfredsställelse för sådant som vatten, föda, boende, social gemenskap m.m. kan vissa principer urskiljas. Dessa principer kan därefter stödja och utveckla din design.

Ord som kan ringa in betydelsen av begreppet mönster kan vara schablon, referens, princip, struktur, anvisning, grammatik och mönsterspråk. Som människor läser vi oftast in ett mönster omedvetet, känner mönstret med våra känslor, tolkar mönstrets budskap och handlar därefter relevant. I designen handlar det om att tydliggöra mönstret, förstå det och tillämpa det på ett konstruktivt sätt.

Mönster finns i naturen som naturens lösningar på uppgifter som utförs och dess organisering av naturlandskapet. Kunskap om detta finns inom ekologin och uttrycks också delvis genom de olika fysiska naturlagarna.
Mönster finns också i människans kultur och härleds från människan som en biologisk varelse och människans urbehov. Här finns mycket kunskap samlad inom discipliner som antropologi, arkeologi, evolutionslära, sociologi, etnologi, kulturveteskap, psykologi osv. En fantastisk bok som uppenbarar mänskliga mönster är ”Jorden sedd från himlen” där författaren genom en stor mängd luftfotografier visar mänsklig verksamhet och Jordens dramatiska tillstånd.
Mönster kan också uppenbara sig som fysisk form, hur något faktiskt utformas och ser ut. All form är idéburen och med form kan önskvärda handlingar, beteenden, tankar och känslor uppmuntras och styras.

Tänk gärna på vad det är som får en design att ha karaktär, själ, funktionell skönhet, att ge lust, hälsa, tillhörighet, trygghet, vara levande och läkande. Fundera över varför du trivs på vissa platser och inte andra. Sök och finn mönstret för din och andras lycka och välbefinnande.

Vistelse i den relativt vilda skogen gör något bra med oss.

Vistelse i den relativt vilda skogen gör något bra med oss.

Orörda ytor – studier, backup och värdebank
Här handlar det om att bevara och utveckla mångfald samt att lära av naturen. Storleken på den orörda ytan står givetvis i samklang med den disponibla ytan. Lämna alltså ett mindre eller större område i fred och se vad som händer där utan att du griper in i handlingen. I en mindre trädgård kan det vara lämpligt att medvetet arrangera stökiga och kaosartade delar som sedan för utvecklas i enlighet med sina egna spelregler. En annan strategi är att arbeta för att fler naturområden i närmiljön avsätts som i olika grad skyddade områden.

Jan Berge

 

Advertisements