Lövuddens brygga vid den lilla badviken. En brygga är en plats med många möjligheter.

Lövuddens brygga vid den lilla badviken. En brygga är en plats med många möjligheter.

Vad är en plats?
För att en design inom permakultur ska bli riktigt meningsfull behövs en fysisk plats att arbeta med. En plats kan vara liten eller stor, från en balkong till ett jordbruk, en stad eller en hel geografisk region (bioregion). Platsen kan vara väl samlad men också uppdelad som t.ex. en bostad och en kolonilott inkluderande vägen dit. Platsen kan finnas var som helst på Jorden. Är platsen för liten kan det vara svårt att få in alla designprinciper, men det är förvånande hur mycket det ändå går att göra med t.ex. en balkong, en mindre uteplats eller en asfalterad innerstadsgård. Det finns ett bra uttryck som lyder ”Gräv där du står”. För oss som arbetar med permakultur skulle det istället kunna bli ”Designa där du står”.

På mina kurser har kursdeltagarna inför första träffen i uppgift att bestämma en plats att arbeta med som ett designprojekt och resultatet blir mycket varierande. Ett kedjehus med tomt på 400 m2, ett boende på landet med 20 000 m2 mark, en offentlig och parkliknande plats vid namn Kapellplan i Linköping, föräldrars boende på landet utanför en mindre ort, ett lantställe norr om sjön Roxen, en inglasad balkong i ett hyreshus, en trädgårdsodling på föräldrars tomtmark, en bostadsrättsförening bildad ur ett tidigare fritidshusområde, egen lägenhet med uteplats eller en innergård i bostadsområdet Tornhagen.

Uteplats vid kollektivhuset Stolplyckan i Linköping.

Uteplats vid kollektivhuset Stolplyckan i Linköping.

Hur börjar man?
En permakulturdesign kan delas upp i två stora delar, en analys och en design, vilka i sin tur delas upp i mindre bitar. Den här texten behandlar några delar av analysen, nämligen behovsanalys, platsanalys samt analys av materiella och mänskliga resurser. I verkligheten är det inte alltid lätt att skilja analys och design åt. Ibland är det bra att medvetet hålla dem isär och ibland gör det inget om de går ut och in i varandra, kompletterar och korsbefruktar varandra.

Behovet och nyttan av kontinuerlig dokumentation av designprocessen kan inte nog understrykas. Använd dig av de dokumentationsformer, de media och den teknik som du trivs bäst med. Be andra att komplettera där du själv inte förmår. Jag har själv arbetat mycket med enkla kartor, fotografering och textskrivande på min blogg som olika sätt att dokumentera och inspirera.

Gammalt uthus vid Lövudden, rivet under 2014 och ersatt med en gäststuga på samma grund.

Gammalt uthus vid Lövudden, rivet under 2014 och ersatt med en gäststuga på samma grund.

Vad är en vild design?
Ett roligt och givande sätt att starta ett designarbete på är att genomföra en vild design. Bjud in dina vänner eller platsens aktörer till en fest, sätt en enkel karta över området i handen på dem och be om alla förslag de har på hur platsen kan bli bättre. I en sådan idéprocess finns inga begränsningar och alla idéer tas emot med tacksamhet. Ingenting är för dyrt, dumt eller omöjligt. En vild design ger impulser till nytt tänkande och verkar både gränsöverskridande och gränsnedbrytande.
Inom arkitekturen finns en särskild inriktning som arbetar med arkitekturpedagogik, vars syfte bl.a. är att utveckla metoder för att engagera människor i skapandet och omskapandet av sin livsmiljö.
En omgång med vild design kan användas återkommande under hela designprocessen, när det går trögt med arbetet eller när det råkar finnas en grupp nya människor tillgängliga att leka med.

Vad är en platsanalys?
En platsanalys innebär att samla hårda fakta om platsen, byggnader som finns där, fastighetsgränser, existerande växtlighet men även sådant som platsens kulturhistoria, information om människor som vistats där och deras levnadssätt (etnologi) och områdets arkeologi. Här har man nytta av sådant som fastighetskartor, byggnadsritningar, äldre dokument och fotografier, samt berättelser från levande äldre människor. Lokala kulturhistoriska föreningar som hembygdsföreningar kan hjälpa till på landsbygden och i stadsmiljö finns arkiv hos olika myndigheter, kommun, bibliotek och museum.

Vad är en behovsanalys?
En behovsanalys handlar om att undersöka vilka behov de människor som bebor, brukar eller besöker en viss plats har, alltså vilka behov de vill att platsen ska tillfredsställa. Det kan också handla om önskade och potentiella brukare av platsen. En design ska aldrig göras åt någon utan alltid med någon. Är platsen t.ex. ett dagis handlar det om behoven hos barnen och deras föräldrar, personalen, övriga arbetare såsom städ- och servicepersonal, ekonomiansvariga, närboende osv. De olika gruppernas behov och synpunkter kan med olika anpassade metoder undersökas och dokumenteras. Några metoder kan vara intervju, enkät, bildberättande, symbolspråk eller arbete med kartor m.m. Allt analysarbete dokumenteras noga med text, skisser, kartor, bilder, fotografier, föremål osv.

Det finns många slags behov att ta hänsyn till - slappa, spela gitarr, läsa, skriva och fånga insekter.

Det finns många slags behov att ta hänsyn till – slappa, spela gitarr, läsa, skriva och fånga insekter.

Behovsanalys för Lövudden
Som exempel redogörs här för två behovsanalyser för mitt halvårsboende Lövudden. Den första gjordes i samband med en certifieringskurs 2010 och den andra ingår i ett diplomeringsarbete som startade 2013. Behoven uttrycktes av familj, vänner, kursdeltagare och några personer från lokalsamhället.

Behovsanalys 2010:
Övergripande behov eller mål: Skapa en plats för ”Det goda livet”.
Positivt alternativ med visionära lösningar.
Reträttplats där grundläggande basbehov kan tillhandahållas.
Fritidsboende med hög närvaro.
Kollektiva händelser såsom kurser, möten och fester.
Stillhet, tystnad och undandragande.
Friluftsliv och naturstudier.
Energikälla och återhämtning.

Behovsanalys 2013:
Utveckla ett ekologiskt fritidshus på landsbygden med ett halvårsboende utsträckt över alla årstider, med sikte på ett kommande helårsboende.
Platsen ska ha kapacitet för en hög grad av resiliens och självförsörjning med avseende på grundläggande behov av vatten, livsmedel, energi, boende, materiella resurser, fysisk och psykisk hälsa, information, transporter och social samvaro.
Lövudden ska också fungera som en inspirationskälla och en katalysator, ett kunskaps- och utbildningscentrum för spridning av permakulturens idéer och praktiska tillämpningar, särskilt för det närliggande geografiska området.

Ett grustag är skådeplats för samspel mellan materiella och mänskliga resurser.

Ett grustag är skådeplats för samspel mellan materiella och mänskliga resurser.

Vad är materiella resurser?
En analys av materiella resurser handlar om att undersöka resurser och förhållanden som finns inom kategorierna geologi (berggrund och jordmån), hydrologi (vattenförhållanden), klimat (klimatzon, nederbörd och vindar), natur och miljö, fauna och flora, skogs- och odlingsmark samt övriga materiella resurser på platsen och i närområdet. Ibland kan det också vara bra att notera vilka materiella begränsningar som finns och vilka resurser som saknas.

På internet finns flera bra sidor som med kartor och siffror visar på allmänna förhållanden. Tre sådana platser är SLU (Sveriges Lantbruks Universitet), SMHI (Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut) och SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). SLU ger information relaterad till odling och växtförhållanden. Det är sådant som klimatzoner, årsmedeltemperatur, årsnederbörd, humiditet, höst- och vårfrost. SMHI ger mycket detaljerad information kring allt som rör väder och klimat. SGU har material kring sådant som berggrunden och dess egenskaper, gruvdrift, grundvatten och andra naturresurser. En speciell karta för odling är den zonkarta som Riksförbundet Svensk Trädgård tagit fram.

Den bästa källan till en förståelse av platsens lokala väder och klimat eller grundläggande natur- och resursförhållanden är givetvis hög närvaro under en längre tidsperiod. Lokalbefolkningen i allmänhet samt markägare och jordbrukare i synnerhet besitter alltid stor kunskap om dessa saker på platsen som det är förmånligt att få ta del av.

Vad är mänskliga resurser?
En analys av mänskliga resurser arbetar med att undersöka vilka människor och grupper av människor som finns på platsen och i närområdet. Syftet är att tillsammans med dem utveckla och dela kunskap, skapa samarbete, nätverk och gynnsamma samband. Att engagera sig i någon lokal förening samt att identifiera och lära känna områdets nyckelpersoner är en bra strategi för en framgångsrik utveckling av projektet. Ett permakulturprojekt är alltid också ett socialt projekt som flätar samman människor i ömsesidighet. Med permakultur byggs inga fort eller isolerade öar utan ett starkt lokalsamhälle.

Jan Berge

 

Advertisements